Toniskt-kloniskt krampanfall

DEFINITION

Ett grand mal-anfall - även känt som ett generaliserat tonisk-kloniskt anfall - kännetecknas av medvetslöshet och våldsamma muskelsammandragningar. Det är den typ av anfall som de flesta människor föreställer sig när de tänker på anfall i allmänhet.

Grand mal-anfall orsakas av onormal elektrisk aktivitet i hela hjärnan. För det mesta orsakas grand mal-anfall av epilepsi. I vissa fall utlöses dock denna typ av anfall av andra hälsoproblem, såsom extremt lågt blodsocker, hög feber eller stroke.

Många människor som har haft ett grand mal-anfall kommer aldrig att få ett nytt. Vissa personer behöver dock daglig medicinering mot anfall för att kontrollera och förebygga framtida grand mal-anfall.

SYMPTOM

Grand mal-anfall har två stadier:

• Tonisk fas: Medvetslöshet inträffar och musklerna drar plötsligt ihop sig och får personen att falla ner. Denna fas tenderar att vara i cirka 10 till 20 sekunder.
• Klonisk fas: Musklerna går in i rytmiska sammandragningar, omväxlande böjning och avslappning. Kramperna varar vanligtvis i mindre än två minuter.

Följande tecken och symtom förekommer hos vissa men inte hos alla personer med grand mal-anfall:

• Aura
• Ett skrik
• Förlust av kontroll över tarmen och urinblåsan
• Svarslöshet efter kramper
• Förvirring
• Trötthet
• Svår huvudvärk

När du ska uppsöka läkare

Om du ser någon som har ett anfall:

• Ring efter medicinsk hjälp
• Rulla försiktigt personen på ena sidan och lägg något mjukt under hans eller hennes huvud
• Lossa på tajta halskläder
• Lägg inget i munnen
• Försök inte hålla tillbaka personen
• Leta efter ett medicinskt varningsarmband
• Notera hur länge anfallet varar

Ett grand mal-anfall som varar i mer än fem minuter eller som omedelbart följs av ett andra anfall bör betraktas som en medicinsk nödsituation för de flesta människor. Sök akutvård så snabbt som möjligt.

Dessutom bör du eller ditt barn söka läkarvård om antalet anfall ökar markant utan förklaring eller om nya tecken eller symtom på anfall uppträder.

ORSAKER

Grand mal-anfall uppstår när den elektriska aktiviteten över hela hjärnans yta blir onormalt synkroniserad. Hjärnans nervceller kommunicerar normalt med varandra genom att skicka elektriska och kemiska signaler över de synapser som förbinder cellerna.

Hos personer som får krampanfall förändras hjärnans vanliga elektriska aktivitet. Exakt vad som orsakar dessa förändringar är fortfarande okänt i ungefär hälften av fallen.

Grand mal-anfall orsakas dock ibland av underliggande hälsoproblem som skada eller infektion, medfödda eller utvecklingsmässiga avvikelser, ämnesomsättningsstörningar och abstinenssyndrom.

RISKFAKTORER

Riskfaktorer för grand mal-anfall inkluderar:

• En familjehistoria av krampsjukdomar
• Eventuell skada på hjärnan från trauma, stroke, tidigare infektion och andra orsaker
• Sömnbrist
• Medicinska problem som påverkar elektrolytbalansen
• Användning av olagliga droger
• Stort alkoholbruk

KOMPLIKATIONER

Vissa aktiviteter kan vara farliga om du får ett anfall när du utför dem. Det kan handla om att simma, bada, köra bil eller använda annan utrustning. Kraften i ett anfall eller att falla till följd av ett anfall kan orsaka skada.

Upprepade anfall kan leda till förändringar i hjärnans funktion och struktur. Allvaret av upprepade anfall understryker behovet av kontroll med medicinering.

FÖRBEREDELSER INFÖR DITT MÖTE

Du kommer sannolikt att börja med att träffa din familjeläkare eller en allmänpraktiserande läkare. Du kommer dock troligen att bli hänvisad till en läkare som är specialiserad på sjukdomar i nervsystemet (neurolog).

Det är bra att vara beredd på ditt möte. Här är lite information som hjälper dig att göra dig redo för ditt möte och veta vad du kan förvänta dig av din läkare.

TESTER OCH DIAGNOS

Din läkare kommer att be dig om en detaljerad beskrivning av anfallet, vilket är avgörande för diagnosen. En neurologisk undersökning kan utföras tillsammans med blodprover och skanningar som EEG eller hjärnavbildning.

BEHANDLINGAR OCH LÄKEMEDEL

Behandlingen omfattar vanligtvis kramplösande läkemedel som kan variera beroende på individuella behov och reaktioner. Det är viktigt att du följer din läkares anvisningar om användning och dosering av medicinerna.

LIVSSTIL OCH HEMMEDEL

Om du har ett anfallssyndrom ska du bära ett medicinskt armband med relevant information i händelse av nödsituationer.

HANTERING OCH STÖD

Anfall kan påverka ditt liv även efter att de är under kontroll. Det kan vara bra att söka stöd från grupper som Epilepsifonden som erbjuder råd och hanteringsstrategier.

---

FRÅGOR

1. Vad är ett annat namn för grand mal-krampanfall?

Generaliserat tonisk-kloniskt anfall.

2. Vilka är de symtom som kan förekomma före ett grand mal-anfall?

Aura.

3. När bör du betrakta ett grand mal-anfall som en medicinsk nödsituation?

Om det varar i mer än fem minuter eller omedelbart följs av ett nytt anfall.

4. Vilka är några riskfaktorer för grand mal-anfall?

Familjehistoria av anfallssjukdomar, hjärnskador, sömnbrist etc.

5. Vilka komplikationer kan uppstå till följd av krampanfall?

Skador som luxationer, huvudskador, benfrakturer.

6. Hur kan upprepade krampanfall påverka hjärnan?

De kan leda till förändringar i hjärnans funktion och struktur.

7. Vilka tester används ofta för att diagnostisera anfall?

Neurologisk undersökning, blodprov, EEG, hjärnavbildning.

8. Vad ingår vanligtvis i behandlingen av krampanfall?

Läkemedel mot krampanfall.

9. Hur kan livsstilsförändringar hjälpa till att hantera anfall?

Bär ett medicinskt armband med relevant information.

10. Var kan individer hitta stöd för att hantera anfall?

Organisationer som Epilepsy Foundation erbjuder stödgrupper och onlineforum.