Venös tromboembolism (VTE)

Lungemboli är en blockering i en av lungartärerna i lungorna, vanligtvis orsakad av blodproppar som härrör från benen eller andra delar av kroppen. Detta tillstånd är ofta förknippat med djup venetrombos (DVT) och kallas kollektivt venös tromboembolism.

SYMPTOM

ORSAKER

Lungemboli uppstår när material, vanligtvis blodproppar, blockerar artärer i lungorna. Andra ämnen som fett, tumördelar eller luftbubblor kan också orsaka blockeringar. Riskfaktorer är bland annat sjukdomshistoria, långvarig immobilitet, kirurgi, rökning, fetma, östrogenanvändning och graviditet.

KOMPLIKATIONER

Obehandlad lungemboli kan vara livshotande och kan leda till pulmonell hypertoni eller kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension.

DIAGNOS

Tester för att diagnostisera lungemboli inkluderar blodprov, röntgen av bröstet, ultraljud, CT-skanning, lungangiogram och MR.

BEHANDLING

Behandlingen syftar till att förhindra blodproppstillväxt och nya blodproppar. Läkemedel som antikoagulantia och trombolytika används ofta. Kirurgiska ingrepp för blodproppsavlägsnande eller venfilter kan vara nödvändiga i svåra fall.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande av blodproppar i djupa vener genom läkemedel, kompressionsstrumpor, pneumatisk kompression, fysisk aktivitet och högläge av benen kan minska risken för lungemboli. Livsstilsförändringar under resor kan också bidra till att förebygga blodproppar.


FRÅGOR

  1. Vad är lungemboli?

Lungemboli är en blockering i en av lungornas pulsådror.

  1. Vilka är de vanligaste symtomen på lungemboli?

Vanliga symtom inkluderar andfåddhet, bröstsmärtor, hosta upp blodstrimmigt sputum, smärta eller svullnad i benen, snabba hjärtslag och yrsel.

  1. Vad orsakar lungemboli?

Lungemboli orsakas främst av blodproppar som går till lungorna från djupa vener i benen.

  1. Vem har högre risk för att utveckla lungemboli?

Individer med en historia av venösa blodproppar eller lungemboli, hjärtsjukdomar, cancer, långvarig orörlighet, nyligen genomförd operation, rökvana, fetma, östrogenanvändning (p-piller/hormonersättningsterapi) och graviditet löper högre risk.

  1. Hur diagnostiseras lungemboli?

Diagnosen omfattar blodprov för att kontrollera koagulationsfaktorer, bilddiagnostik som datortomografi och ultraljud för att visualisera proppar i lungorna eller benen.

  1. Vilka är behandlingsalternativen för lungemboli?

Behandlingen omfattar blodförtunnande medel (antikoagulantia) för att förhindra nya proppar och propplösande medel (trombolytika) i svåra fall. Kirurgiska ingrepp kan krävas för att avlägsna blodproppar.

  1. Vilka är komplikationerna av obehandlad lungemboli?

Obehandlad lungemboli kan leda till livshotande tillstånd som pulmonell hypertoni eller kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension.

  1. Hur kan jag förhindra lungemboli?

Förebyggande åtgärder omfattar medicinering (antikoagulantia), kompressionsstrumpor, pneumatiska kompressionsanordningar, fysisk aktivitet efter operation/långa resor och livsstilsförändringar under resan.

  1. Kan resor öka risken för att drabbas av lungemboli?

Ja, långa perioder av sittande under resan kan öka risken för blodproppsbildning i benen vilket kan leda till lungemboli.

  1. När ska jag söka läkarvård för symtom som tyder på lungemboli?

Om du upplever oförklarlig andfåddhet, bröstsmärta eller hostar upp blodigt slem bör du omedelbart uppsöka läkare, eftersom detta kan tyda på ett potentiellt livshotande tillstånd som lungemboli.