Matburen sjukdom

DEFINITION

Matförgiftning, även kallad livsmedelsburen sjukdom, är en sjukdom som orsakas av att man äter förorenad mat. Infektiösa organismer - inklusive bakterier, virus och parasiter - eller deras toxiner är de vanligaste orsakerna till matförgiftning. Kontaminering kan inträffa när som helst under bearbetningen eller produktionen av livsmedel.

SYMPTOM

Symtom på matförgiftning är illamående, kräkningar, vattnig diarré, buksmärtor och kramper samt feber. Dessa symtom kan börja inom några timmar efter intag av kontaminerad mat och varar vanligtvis från några timmar till flera dagar.

NÄR DU BÖR UPPSÖKA LÄKARE

Sök läkarvård om du upplever frekventa kräkningar, blodiga kräkningar eller avföring, diarré i mer än tre dagar, svåra magkramper, hög feber, tecken på uttorkning eller neurologiska symtom.

ORSAKER

Kontaminering av livsmedel kan ske i alla skeden av produktionen. Vanliga orsaker inkluderar korskontaminering och konsumtion av råa, färdiga att äta livsmedel. Olika bakteriella, virala eller parasitära medel kan leda till matförgiftning.

RISKFAKTORER

Högriskgrupper för matförgiftning är äldre vuxna, gravida kvinnor, spädbarn och småbarn samt personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar.

KOMPLIKATIONER

Uttorkning är en vanlig komplikation vid matförgiftning. Vissa patogener som Listeria och E. coli kan leda till allvarliga komplikationer som neurologiska skador och njursvikt.

FÖRBEREDELSER INFÖR DITT MÖTE

När du söker medicinsk hjälp för misstänkt matförgiftning ska du vara beredd att diskutera symtom, nyligen intagen mat, resehistoria och eventuell exponering för förorenade källor.

TESTER OCH DIAGNOS

För att diagnostisera matförgiftning krävs en detaljerad anamnes, en fysisk undersökning för att upptäcka tecken på uttorkning och ibland diagnostiska tester som blodprov eller avföringsodlingar.

BEHANDLINGAR OCH LÄKEMEDEL

Behandlingen av matförgiftning inriktas på att ersätta förlorade vätskor och elektrolyter. Antibiotika kan ordineras i svåra fall som orsakas av vissa bakterier. Livsstilsåtgärder inkluderar handhygien och säker hantering av livsmedel.

LIVSSTIL OCH HEMMEDEL

För att förebygga matförgiftning i hemmet bör du tillämpa goda hygienvanor som att tvätta händerna ofta, tillaga mat vid säkra temperaturer, kyla ner lättfördärvliga varor omedelbart och undvika riskfyllda livsmedel, särskilt för högriskpersoner.

---

FRÅGOR

1. Vad är matförgiftning?

Matförgiftning är en sjukdom som orsakas av att man äter förorenad mat.

2. Vilka är de vanligaste symptomen på matförgiftning?

Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, kramper och feber är vanliga symtom.

3. När ska man söka läkarvård för matförgiftning?

Sök medicinsk hjälp om du upplever allvarliga symtom som blodig avföring eller kräkningar, tecken på uttorkning, hög feber eller neurologiska symtom.

4. Hur uppstår kontaminering i livsmedelsproduktionen?

Kontaminering kan ske när som helst under odling, bearbetning, förvaring eller tillagning av livsmedel.

5. Vilka grupper anses ha hög risk att drabbas av komplikationer till följd av matförgiftning?

Till högriskgrupperna hör äldre personer, gravida kvinnor, små barn och personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar.

6. Vilken är den vanligaste allvarliga komplikationen av matförgiftning?

Dehydrering är den vanligaste allvarliga komplikationen som kan kräva sjukhusvistelse i svåra fall.

7. Hur diagnostiseras matförgiftning?

För att ställa diagnos krävs en detaljerad anamnes, fysisk undersökning och ibland även diagnostiska tester som blodprov eller avföringsodlingar.

8. Vilka behandlingar finns tillgängliga för matförgiftning?

Behandlingen innefattar vätskeersättningsterapi och i vissa fall antibiotika vid svåra bakterieinfektioner.

9. Vilka livsstilsrutiner kan hjälpa till att förhindra matförgiftning hemma?

Att utöva goda hygienvanor som handtvätt och säker mathanteringsteknik kan hjälpa till att förebygga livsmedelsburna sjukdomar.

10. Vilka livsmedel bör högriskindivider undvika för att minska risken för matförgiftning?

Högriskindivider bör undvika rått eller dåligt tillagat kött/skaldjur/ägg/mejeriprodukter och opastöriserade föremål för att minska risken för kontaminering.