Kronisk lymfocytisk leukemi

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en typ av cancer som drabbar blodet och benmärgen. Sjukdomen utvecklas långsamt och drabbar främst en viss typ av vita blodkroppar som kallas lymfocyter, vilka spelar en avgörande roll i bekämpningen av infektioner. KLL drabbar ofta äldre vuxna, och även om vissa individer inte uppvisar några tidiga symtom kan andra uppleva förstorade lymfkörtlar, trötthet, feber, buksmärtor, nattliga svettningar, viktminskning och frekventa infektioner.

SYMPTOM

• Förstorade, smärtfria lymfkörtlar
• Utmattning
• Feber
• Buksmärta
• Svettningar på natten
• Viktminskning
• Frekventa infektioner

När ska du träffa en läkare: Om du upplever några oroande tecken och symtom är det viktigt att du rådgör med din vårdgivare.

ORSAKER

Den exakta orsaken till KLL är okänd, men man tror att det rör sig om genetiska mutationer i blodproducerande celler. Dessa mutationer leder till produktion av onormala lymfocyter som ansamlas i blodet och organen och stör den normala cellfunktionen. Pågående forskning syftar till att klarlägga de exakta mekanismer som ligger bakom utvecklingen av KLL.

RISKFAKTORER

Faktorer som kan öka risken för KLL är ålder (diagnosen ställs vanligen hos personer över 60 år), manligt kön, vit ras, blodcancer i släkten och exponering för vissa kemikalier, t. ex. herbicider. Agent Orange som användes under Vietnamkriget har också kopplats till en ökad risk för KLL.

KOMPLIKATIONER

Bland de komplikationer som är förknippade med KLL kan nämnas frekventa infektioner, omvandling till en mer aggressiv form av cancer som kallas Richters syndrom, ökad risk för andra cancerformer, t. ex. hudcancer, och avvikelser i immunsystemet som angriper röda blodkroppar eller blodplättar.

FRÅGOR

1. Vilka är de vanligaste symtomen på kronisk lymfatisk leukemi?

Förstorade lymfkörtlar, trötthet, feber, buksmärtor, nattliga svettningar, viktminskning, frekventa infektioner.

2. Vilka är riskfaktorerna för att utveckla kronisk lymfocytisk leukemi?

Ålder över 60, manligt kön, vit ras, familjehistoria av blodcancer, exponering för vissa kemikalier som herbicider.

3. Hur diagnostiseras kronisk lymfocytisk leukemi?

Blodprov för att räkna celler och bestämma lymfocyttyper; flödescytometri för cellanalys; FISH för genetiska avvikelser; ytterligare tester som benmärgsbiopsi kan göras.

4. Vilka är de potentiella komplikationerna vid kronisk lymfatisk leukemi?

Frekventa infektioner, omvandling till aggressiva cancerformer som Richters syndrom, ökad risk för andra cancerformer.

5. Vilka behandlingsalternativ finns för kronisk lymfatisk leukemi?

Vaksam väntan på tidiga stadier; kemoterapi och riktad läkemedelsbehandling för mellanliggande / avancerade stadier; benmärgsstamcellstransplantation i vissa fall.

6. Hur kan patienter hantera kronisk lymfocytisk leukemi?

Sök stöd hos vårdpersonal, familj/vänner, gå med i stödgrupper, ägna dig åt avkopplande aktiviteter och håll dig informerad om sjukdomen.

7. Finns det livsstilsförändringar som kan hjälpa till att hantera kronisk lymfocytisk leukemi?

Undvika infektioner genom att upprätthålla goda hygienrutiner; minska risken för andra cancerformer genom att anta en hälsosam livsstil; närvara vid alla läkarbesök regelbundet.

8. Finns det alternativa behandlingar för kronisk lymfocytisk leukemi?

Inga alternativa behandlingar har visat sig bota KLL, men vissa behandlingar kan hjälpa patienterna att hantera den trötthet som de upplever.

9. Vad ska patienter tänka på innan de försöker alternativa behandlingar för CLL?

Rådgör med vårdpersonal innan du provar alternativa behandlingar på grund av potentiella interaktioner med läkemedel och biverkningar.

10. Hur kan patienterna få stöd när de har kronisk lymfatisk leukemi?

Nå ut till familj/vänner för känslomässigt stöd; överväga att gå med i stödgrupper; utforska hanteringsstrategier som avslappningstekniker eller rådgivningstjänster.