Äggstockscancer

Även känd som: Cancer, äggstockscancer, cancer i äggstockarna, cancer äggstockar, tumör i äggstocken

DEFINITION

Äggstockscancer är en elakartad tumörsjukdom som uppstår i äggstockarna (ovarierna). Kvinnor har normalt två äggstockar, placerade på var sin sida om livmodern. Dessa mandelformade organ ansvarar för produktionen av ägg samt hormonerna östrogen och progesteron.

Sjukdomen upptäcks ofta sent, först när den har börjat sprida sig i bäckenet och bukhålan. I ett avancerat skede är äggstockscancer svårare att behandla och kan vara livshotande. Om sjukdomen däremot diagnostiseras tidigt, medan tumören fortfarande är begränsad till själva äggstocken, är prognosen betydligt bättre och chansen till framgångsrik behandling är hög.

Medicinsk illustration av det kvinnliga fortplantningssystemet som visar en tumör i en äggstock (äggstockscancer) — Medicinsk illustration som visar anatomiska detaljer vid äggstockscancer.

SYMTOM

I tidiga stadier ger äggstockscancer sällan några tydliga tecken. När sjukdomen fortskrider kan diffusa symtom uppstå som lätt kan förväxlas med vanliga och ofarliga tillstånd, såsom förstoppning eller irritabel tarm (IBS).

Äggstockscancer symtom kan inkludera: - Uppblåsthet eller en känsla av att magen är svullen - Snabb mättnadskänsla när man äter - Oväntad viktminskning - Dov smärta eller obehag i bäckenområdet - Förändrade tarmvanor, till exempel nyuppkommen förstoppning - Ökat behov av att urinera ofta

När ska man kontakta vården? Om du upplever ihållande besvär från magen eller underlivet som är nya för dig och inte går över inom några veckor, bör du rådgöra med en läkare. Om det finns en känd ärftlighet för bröst- eller äggstockscancer i din familj är det extra viktigt att diskutera din riskprofil med en specialist.

ORSAKER

Den exakta orsaken till varför äggstockscancer uppstår är inte helt klarlagd. Cancer börjar generellt när genetiska mutationer uppstår i en cells DNA, vilket får normala celler att förvandlas till cancerceller. Dessa celler förökar sig okontrollerat och bildar en tumör äggstock. Cancercellerna kan invadera närliggande vävnad och sprida sig till andra delar av kroppen genom en process som kallas metastasering.

Typer av äggstockscancer

Beroende på vilken celltyp cancern startar i delas den in i tre huvudgrupper:

Epiteliala tumörer: Den vanligaste formen (ca 90 %), som börjar i det yttersta cellagret som täcker äggstockarna.
Stromacellstumörer: Utgår från den vävnad som producerar hormoner.
Könscellstumörer (germinalcellstumörer): Börjar i de celler som bildar själva äggen.

RISKFAKTORER

Flera faktorer kan bidra till en ökad risk för att utveckla cancer i äggstockarna:

Ålder: Sjukdomen är vanligast hos kvinnor över 50 år.
Ärftlighet: Medfödda mutationer i generna BRCA1 eller BRCA2 innebär en kraftigt förhöjd risk.
Hormonbehandling: Långvarig användning av östrogen vid klimakteriebesvär kan påverka risken.
Menstruationshistorik: Tidig första mens eller sen menopaus.
Graviditet: Att aldrig ha varit gravid innebär en något högre risk jämfört med att ha fött barn.
Endometrios: Vissa studier visar på en koppling mellan endometrios och vissa typer av äggstockscancer.

TESTER OCH DIAGNOS

Diagnostik av äggstockscancer börjar ofta med en noggrann gynekologisk undersökning. För att fastställa diagnosen och se om cancern spridit sig används olika metoder:

Bilddiagnostik: Ultraljud (via slidan), datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MRI).
Blodprov: Man mäter halten av proteinet CA 125, som ofta är förhöjt vid äggstockscancer.
Kirurgi: Ibland är en operation nödvändig för att ta ett vävnadsprov (biopsi) och för att fastställa sjukdomens stadium.

BEHANDLING

Behandlingen anpassas efter sjukdomens stadium och kvinnans allmänna hälsa. Vanligtvis kombineras två olika metoder:

Kirurgi: Målet är att operera bort så mycket av tumören som möjligt (debulking). Ofta avlägsnas båda äggstockarna, äggledarna och livmodern.
Kemoterapi: Efter operationen ges ofta cellgifter för att döda eventuellt kvarvarande cancerceller och minska risken för återfall.

LIVSSTIL OCH FÖREBYGGANDE

Det finns inget garanterat sätt att undvika cancer äggstockar, men vissa faktorer minskar risken:

Användning av p-piller i flera år.
Att ha varit gravid och ammat.
Att genomgått en operation där äggledarna tagits bort eller livmodern opererats bort (hysterektomi).

STÖD OCH HANTERING

Fotografi av ett blågrönt (teal) medvetenhetsband på en marmoryta bredvid vita blomblad, som symboliserar hopp och stöd vid äggstockscancer. — Medvetenhet och tidig upptäckt är avgörande vid äggstockscancer.

Att få beskedet att man har cancer är en stor livsomställning. Det är viktigt att inte bära allt själv. Sök professionell hjälp via kurator eller psykolog, och ta hjälp av patientorganisationer där du kan träffa andra i samma situation. Modern cancerrehabilitering fokuserar på både den fysiska och psykiska hälsan under och efter behandlingen.

FAQ

Vilka är de vanligaste symtomen på äggstockscancer?

Vanliga symtom inkluderar uppblåsthet eller svullnad i buken, en känsla av att snabbt bli mätt vid måltider, ofrivillig viktminskning samt obehag i bäckenet eller förändrade avföringsvanor som förstoppning.

Vad ökar risken för äggstockscancer?

Risken ökar med ålder, ärftliga genmutationer (främst BRCA1 och BRCA2), hormonbehandling med östrogen samt faktorer som tidig menstruationsdebut eller sen menopaus. Även tillstånd som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och rökning kan påverka risken.

Hur diagnostiseras äggstockscancer?

Diagnostiken innefattar gynekologisk undersökning, bilddiagnostik som ultraljud eller datortomografi, samt blodprov för tumörmarkören CA 125. Ibland krävs kirurgi för att få ett definitivt vävnadsprov.

Vilka är stadierna av äggstockscancer?

Sjukdomen delas in i stadium I (begränsad till äggstockarna), stadium II (spridning i bäckenet), stadium III (spridning till bukhålan) och stadium IV (spridning utanför bukhålan, exempelvis till lungorna).

Vilka behandlingar används vanligen vid äggstockscancer?

Behandlingen består oftast av kirurgi för att avlägsna tumörvävnad och drabbade organ, vanligen följt av kemoterapi (cellgifter) för att eliminera kvarvarande cancerceller.

Finns det livsstilsfaktorer som är förknippade med en lägre risk för äggstockscancer?

Långvarig användning av p-piller (mer än 10 år), tidigare graviditeter samt amning har kopplats till en lägre risk för att utveckla sjukdomen.

Hur kan man hantera en äggstockscancerdiagnos?

Genom att söka stöd hos familj, vänner eller professionella samt gå med i patientföreningar kan man få hjälp att hantera den emotionella och fysiska belastning som diagnosen innebär.

Vilken typ av tumörer kan orsaka äggstockscancer?

De vanligaste är epiteliala tumörer (ca 90 %), följt av stromacellstumörer (ca 7 %) och könscellstumörer.

När ska man konsultera en läkare angående möjliga symtom på äggstockscancer?

Om du upplever ihållande symtom från mage eller bäcken som inte går över, särskilt om du har en familjehistoria av bröst- eller äggstockscancer, bör du kontakta en läkare för utredning.

Vilken roll spelar genetiska mutationer vid äggstockscancer?

Mutationer i gener som BRCA1 och BRCA2 ökar signifikant risken för både äggstockscancer och bröstcancer. Även Lynch-syndrom är förknippat med en förhöjd risk för flera cancerformer.