Konjunktivit

DEFINITION

Konjunktivit, i dagligt tal ofta kallat bindhinneinflammation eller "rosa öga" (från engelskans pink eye), är en inflammation eller infektion i bindhinnan (konjunktiva). Bindhinnan är det tunna, genomskinliga slemhinnemembran som täcker insidan av ögonlocken och ögonvitan (sklera). Tillståndet kännetecknas av att de små blodkärlen i bindhinnan blir inflammerade och vidgas, vilket gör att de framträder tydligare och ger ögonvitan ett rödaktigt eller rosa utseende.

Konjunktivit är en av de vanligaste ögonåkommorna hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan delas in i flera huvudtyper beroende på den underliggande orsaken:

• Viral konjunktivit: Den vanligaste formen, ofta associerad med förkylningsvirus (exempelvis adenovirus). Den är mycket smittsam och sprids lätt i miljöer där många människor vistas.
• Bakteriell konjunktivit: Orsakas oftast av bakterier som stafylokocker eller streptokocker. Känns ofta igen på ett rikligt, tjockt gult eller grönt varsekret. Också denna form är mycket smittsam.
• Allergisk konjunktivit: Utlöses av allergener såsom pollen, husdjursmjäll eller dammkvalster. Denna form drabbar oftast båda ögonen och är inte smittsam.

SYMTOM

Symtombilden kan variera något beroende på om inflammationen orsakas av virus, bakterier eller allergi, men de vanligaste och mest generella symtomen inkluderar:

• Rodnad: Ett märkbar rödfärgning av ögonvitan i ett eller båda ögonen.
• Irritation och klåda: Ögonen kan strama, svida eller klia intensivt (klåda är särskilt framträdande vid allergisk konjunktivit).
• Gruskänsla: En känsla av att ha sand, grus eller ett främmande föremål i ögat.
• Ökat tårflöde: Vattniga ögon, vilket är mycket karaktäristiskt för virala infektioner.
• Sekretbildning: Utflöde av slem eller var. Vid bakteriella infektioner kan varet torka och bilda skorpor (krustor) under sömnen, vilket kan göra det svårt att öppna ögonen på morgonen.
• Ljuskänslighet (fotofobi): Viss ökad känslighet för starkt ljus kan förekomma, även om svår fotofobi bör föranleda misstanke om djupare ögoninflammation.

ORSAKER

Den underliggande orsaken till konjunktivit bestämmer både sjukdomsförlopp och behandling.

• Virus: Som nämnts orsakas viral konjunktivit vanligtvis av samma virus som ger vanliga förkylningar. Tillståndet kan uppträda i samband med halsont och rinnande näsa.
• Bakterier: Bakterier, varav en del tillhör kroppens normalflora (exempelvis från andningsvägarna eller huden), kan infektera ögat och orsaka bakteriell konjunktivit.
• Allergener: Vid exponering för allergiframkallande ämnen frigör kroppen histaminer som orsakar en allergisk reaktion i bindhinnan.
• Irriterande ämnen: Stänk av klor (i simbassänger), kemikalier, kosmetika, rök eller smog.
• Mekanisk skada: Ett främmande föremål som skrapar mot ögat eller långvarig användning av felliknande/smutsiga kontaktlinser.

RISKFAKTORER

Vissa faktorer ökar risken för att utveckla tillståndet avsevärt:

• Nära kontakt: Hur länge är konjunktivit smittsamt? Vid virala och bakteriella varianter är tillståndet otroligt smittsamt. Nära kontakt med en redan infekterad individ (exempelvis på dagis, äldreboende eller inom familjen) innebär en hög smittorisk.
• Kontaktlinsanvändning: Att inte följa strikta hygienrutiner vid rengöring av linser, eller att använda månadslinser längre än rekommenderat, ökar i synnerhet risken för allvarliga bakteriella infektioner.
• Allergier: Personer med anlag för hösnuva eller atopi löper betydligt högre risk för allergisk konjunktivit.

KOMPLIKATIONER

De flesta fall av konjunktivit är milda och läker ut okomplicerat, men obehandlade spridningar eller allvarliga infektioner kan leda till kroniska besvär eller djupgående komplikationer:

• Hornhinneinflammation (keratit): Inflammationen kan sprida sig djupare och drabba hornhinnan, vilket kan orsaka sveda, synnedsättning eller bestående ärrbildning som hotar synförmågan.
• Spridning till andra system, såsom i sällsynta fall av gonokock- och klamydiainfektioner som överförts till nyfödda barn (Ophthalmia neonatorum), vilket obehandlat kan leda till snabb synnedsättning.

Snabb och korrekt utvärdering av en läkare (gärna ögonläkare, oftalmolog) är avgörande om det föreligger synförändringar eller kraftig smärta.

FÖRBEREDELSER INFÖR DITT MÖTE

Vid återkommande eller misstänkt atypiska symtom bör sjukvården kontaktas.

• Vänta med att använda kontaktlinser och byt om möjligt till glasögon.
• Var beredd att detaljerat beskriva dina symtom: hur länge de pågått, om de uppstått gradvis eller plötsligt, är symtomen unilaterala (ett öga) eller bilaterala (båda)?
• Bibehåll god handhygien och släng all ögonmakeup (som mascara och eyeliner) som använts under sjukdomsperioden för att förhindra återsmitta.

TESTER OCH DIAGNOS

Ögonläkaren undersöker generellt ögonen med hjälp av ett oftalmoskop och en spaltlampa. Utseendet på rodnaden, ljuskänslighet, förekomst och utseende av sekretet är centrala för diagnosen.

Vid misstanke om mer aggressiva eller trögbehandlade bakteriella infektioner kan läkaren använda en bomullspinne för att ta en provodling (kultur) från sekretet. Detta hjälper till att styra behandlingsbeslutet baserat på vilken form av antibiotika de specifika mikroorganismerna svarar på.

BEHANDLING: HUR MAN BOTAR KONJUNKTIVIT

Vilken behandling som ordineras beror helt på ursprunget till infektionen. Hur man botar konjunktivit skiljer sig således åt, och symtomens art hjälper läkaren på traven:

• För bakteriell konjunktivit: De flesta anfall av bakteriell karaktär svarar snabbt och effektivt på antibiotikabehandling (oftast i form av ögondroppar eller ögonsalvor). Det brukar förkorta förloppet med flera dagar och radikalt minska risken för vidare smittspridning. Kuren måste fullföljas för att minimera risken för resistenta bakteriestammar, även om man känner sig bättre avsevärt tidigare.
• För viral konjunktivit: I likhet med en förkylning existerar det inga verksamma läkemedel för ordinära virus som förorsakar konjunktivit. Kroppen bekämpar infektionen på egen hand genom de naturliga försvarsmekanismerna, ofta med ett förlopp på uppemot 1-2 veckor. Antivirala preparat förekommer enbart i specifika fall av allvarliga virus som Herpes simplex. Svala kompresser eller tårersättningsmedel bidrar däremot till skonsam symtomlindring.
• För allergisk konjunktivit: Att undvika allergener (identifikation och bortträngande) är kritiskt. Vid akut behov sätts ögondroppar in, innehållande antingen antihistaminer, avsvällande mediciner, mastcellsstabilisatorer eller till och med svagare former av steroider beroende på allergins svårighetsgrad och kroniska mönster.

LIVSSTIL OCH HEMMEDEL

Man kan minska symtomen och undvika smittspridning med enkla preventiva metoder:

• Frekvent handtvätt, särdeles efter eventuell kontakt med ögonregionen.
• Dela aldrig lakan, örngott, handdukar eller tvättsvampar med familjemedlemmar av försiktighetsskäl.
• Stanna hemma från arbete eller barn i skola eller förskola tills dess att rinnande tårflöde, varbildningar och intensiv rodnad är fullt ut borta, en period som kan sträcka sig över en vecka eller ibland längre.
• Applicering av varma kompresser (vid bakteriella anfall, för att lossa intorkat slem) eller svala kompresser (vid virala anfall eller allergi, för att mildra inflammationstäbbarhet). Se upp för nedsmittade kompresser och kasta dem omedelbart.
• Sörj för att noggrant sanera eller förkasta begagnade makeup-produkter och kontaktlinser (även linsdosor och vätskor).